Ökningen av havsområden utan djur- eller växtliv, till 700 år 2019 från 400 år 2008, är en av slutsatserna i den andra världshavsbedömningen, som utförts av hundratals forskare från hela världen och som generalsekreteraren presenterade i ett videomeddelande.

"Experter tillskriver (ökningen av "döda zoner" i haven) vårt utbredda misslyckande med att uppnå en integrerad hållbar kust- och havsförvaltning", sade Guterres.

"Jag uppmanar alla intressenter att ta hänsyn till denna och andra varningar. En bättre förståelse av havet är nödvändig", sade han.

Den amerikanska havsorganisationen NOS definierar "döda zoner" i havet som områden där det saknas syre för det mesta marina livet, som antingen dör eller lämnar dem, vilket skapar "biologiska öknar" till havs.

Rapporten visar också att cirka 90 procent av arterna i mangrover och andra kust- och marina ekosystem, liksom mer än 30 procent av sjöfågelarterna, också står inför hotet om utrotning.

Efter en första rapport som publicerades 2015 pekar World Ocean Assessment på fortsatt försämring av kust- och havsområden på grund av mänsklig verksamhet.

"Trycket från många mänskliga aktiviteter fortsätter att försämra haven och förstöra viktiga livsmiljöer - som mangrove och korallrev - vilket försvårar deras förmåga att hjälpa till att hantera effekterna av klimatförändringarna", sade Guterres.

"Dessa påfrestningar kommer också från mänsklig verksamhet på land och vid kusten, som för in farliga föroreningar i haven, bland annat plastavfall", sade han.

FN:s generalsekreterare betonade att utsläppen av koldioxid förstärker uppvärmningen och försurningen av havsvattnet, vilket förstör den biologiska mångfalden, medan stigande havsnivåer skadar kustområden och utarmningen av fiskbestånden på grund av överexploatering genererar en uppskattad årlig förlust på 88,9 miljarder dollar.

"Som framgår av utvärderingen (...) måste vi bättre integrera vetenskaplig kunskap och politiskt beslutsfattande", betonade Guterres.

I år inleddes FN:s årtionde för havsvetenskap för hållbar utveckling och en rad internationella evenemang med anknytning till miljö och klimat är enligt Guterres en möjlighet att vända kursen.

"Resultaten av denna bedömning understryker hur brådskande det är med ambitiösa resultat vid FN:s toppmöten och högnivåhändelser om biologisk mångfald, klimat med mera under hela året", tillade han.

"Tillsammans kan vi främja inte bara en grön - utan även en blå - återhämtning från Covid-19-pandemin och bidra till att säkerställa ett motståndskraftigt och hållbart långsiktigt förhållande till havet."

Guterres är en av de personligheter som kommer att tala vid det virtuella toppmötet om klimatkrisen den 22 och 23 april med USA:s president Joe Biden som värd.

Kinas president Xi Jinping kommer också att delta i toppmötet, trots de försämrade relationerna mellan Peking och Washington, meddelade Kinas utrikesministerium den 21 april.

Den kinesiska statschefen kommer att hålla ett "viktigt tal" via videokonferens från Peking, avslöjade ministeriet, bara några dagar efter att de två länderna lovat att "samarbeta" om klimatförändringarna.

Kina och USA är de två största utsläpparna av växthusgaser, källan till den globala uppvärmningen, och avtalet mellan de två länderna ses därför som avgörande för att de internationella ansträngningarna för att minska utsläppen ska bli framgångsrika.