Undersökningen, som omfattar 12 länder i Europeiska unionen (EU), inklusive Portugal, har genomförts av European Federation for Transport and Environment (T&E), en miljöorganisation som förespråkar en hållbar politik och samlar 63 sammanslutningar från transportsektorn och miljön i 24 europeiska länder.

I ett pressmeddelande från den portugisiska miljöföreningen Zero, som är medlem i T&E, publiceras slutsatserna från undersökningen, som omfattade 13 324 personer, och som visar att det finns ett starkt stöd bland medborgarna för en förstärkning av de nationella målen för att minska utsläppen. EU har satt upp ett minskningsmål på 55 procent till 2030.

Denna ökade ambition var den åsikt som uttrycktes av 68 procent av de 88 procent av de svarande som uttryckte en åsikt i frågan. De som ansåg att insatserna inte bör öka var 24 procent och 8 procent av dem som hävdade att de tvärtom bör minska.

Bland dem som förespråkade högre ambitioner i målen för 2030 finns medborgarna i Sydeuropa, med Italien i spetsen (85 procent), följt av Spanien (79 procent), Rumänien (73 procent) och Portugal (72 procent).

Polen (68 procent) och ungrare (67 procent) uttryckte också med stor majoritet att deras regeringar bör sätta upp högre mål för minskning av växthusgaser.

I Nederländerna och Danmark var medborgarna inte för att höja målen för minskning av växthusgasutsläpp utan valde i stället att behålla dem (cirka 85 procent). Undersökningen visade att stödet för att åtminstone behålla målen inte är mindre än 80 procent i något av de länder där undersökningen genomfördes.

Arbetet visade också att kvinnor är mer villiga att öka klimatambitionerna och att det inte finns några större skillnader mellan åldersgrupper.

Totalt sett stödde den stora majoriteten (84 procent) av de svarande ökade klimatinsatser inom transport och byggnader genom standarder och regleringar (t.ex. gränser för koldioxidutsläpp från bilar). Men mindre än hälften instämde med att skapa marknadsbaserade instrument (europeisk handel med utsläppsrätter) som gör bränslen dyrare.

Med utgångspunkt i undersökningens resultat hävdar T&E och Zero att Europeiska kommissionen bör utnyttja det överväldigande stödet från allmänheten för nya klimatregler och -förordningar för att öka ambitionen i sektorspolitiken, till exempel när det gäller utsläpp från nya bilar.

Och de menar att EU har missat ett stort tillfälle att höja målen för utsläppsminskningar till 2030 med 60 procent, vilket Europaparlamentet hade begärt.

I kommunikén påminner Zero också om att Europeiska kommissionen förbereder sig för att lansera ett åtgärdspaket för att uppnå en 55-procentig minskning av utsläppen till 2030. En av dessa åtgärder gäller utsläppen från transport- och byggnadssektorerna, vars minskningar antingen är regeringarnas ansvar eller inramas i systemet för handel med koldioxidutsläpp. Om alternativet är koldioxidmarknaden säger Zero att man inte håller med och varnar för att medborgarna i undersökningen inte heller höll med och föredrar det som finns nu, med nationella mål.