Projektet samordnades av forskaren Sérgio Godinho från laboratoriet för fjärranalys (EarsLab) vid institutet för geovetenskap (ICT) vid UÉ och utvecklades inom ramen för ICESat-2:s tillämpade användarprogram av den nordamerikanska rymdorganisationen NASA.

"Syftet är att med hjälp av fjärranalys utveckla innovativa metoder för att kartlägga skogsbränslen och få fram viktig kartografi som stöd för planering och förvaltning av förebyggande åtgärder mot skogsbränder", förklaras det i ett uttalande som UÉ skickat till nyhetsbyrån Lusa.

Enligt uttalanden från samordnaren kommer projektet under de kommande tre åren att möjliggöra "samarbete med några av världens bästa forskare och vetenskapsmän inom LIDAR-teknik (Light Detection and Ranging) från rymden".

"Det kommer också att vara ett sätt att projicera UÉ:s namn och synliggöra den specialiserade undersökningen av skogsbränder, ett brådskande problem i dagens samhälle", tillägger Sérgio Godinho i uttalanden till institutionens presstjänst.

Syftet med projektet är att "testa och kombinera en uppsättning metoder" som gör det möjligt att "översätta den lasersignal som sänds ut och registreras av ICESat-2-satelliten" till kvantitativ information, och på så sätt få "exakta uppgifter om strukturen och kvantiteten av den vegetation som finns på jordens yta".

NASA:s satellit ICESat-2, som sedan 2018 kretsar 500 kilometer från jorden, har en banbrytande teknik som gör det möjligt att skapa ett tredimensionellt globalt porträtt av planeten och gör det möjligt att "kartlägga territoriets egenskaper med extrem precision".

Detta gör det möjligt för forskare att genom de data som erhålls "följa förändringar på marken, inklusive smältning av glaciärer, stigande havsnivåer eller förändringar i vegetationen".

Det är just på området vegetationsförändringar som projektet som leds av Sérgio Godinho är inlagt, som använder ATLAS-sensorn (Advanced Topographic Laser Altimeter System) ombord på ICESat-2 för att skicka "laserpulser till jordytan" och "genom ett teleskop samla in de fotoner som reflekteras tillbaka i rymden".

Genom att registrera "fotonernas restid" mellan jorden och teleskopet omvandlar ATLAS den till "tillryggalagd sträcka" med hjälp av "ljusets hastighetskonstant".

"Eftersom man känner till ICESat-2:s exakta position genom en GPS med hög precision som ingår i systemet, omvandlas fotonernas avstånd till höjd, det vill säga för varje registrerad foton kommer respektive koordinat och höjd att associeras", förklarar UÉ.

Med hjälp av denna information kan forskarna rekonstruera vegetationens vertikala profil, vilket bland annat gör det möjligt att generera en rad variabler, bland annat "höjden på trädkronorna eller höjden på basen av trädkronorna" och "uppskatta mängden ovanjordisk biomassa".

NASA:s program för tillämpade användare av ICESat-2 syftar till att "generera en direkt nytta för samhället på olika områden", bland annat skogar, jordbruk, biologisk mångfald och atmosfären.

NASA har därför valt ut en rad forskningsprojekt som är inriktade på olika vetenskapliga tillämpningar, och det projekt som lämnats in av UÉ-forskaren var "ett av de projekt som tilldelades".