De tre senatorerna är Bob Menendez, ordförande för senatens utrikesutskott, Mark Warner, ordförande för sekretessutskottet, och Jack Reed, ordförande för utskottet för de väpnade styrkorna. I ett uttalande på tisdagen sade Menendez att han var "besviken" över att Joe Bidens administration "uppenbarligen inte gjorde en korrekt bedömning av konsekvenserna av ett snabbt tillbakadragande". "Vi bevittnar nu de fruktansvärda resultaten av många års politiska och underrättelsemässiga misslyckanden", sade den kubanskfödde senatorn, som har behållit en oberoende hållning i utrikespolitiken och inte tvekat att kritisera vissa av Bidens beslut.

Som ordförande för utskottet för yttre förbindelser sade Menendez att han kommer att organisera en utfrågning i senaten för att utvärdera Donald Trumps administrationens "misslyckade" förhandlingar (2017-2021) med talibanerna, som kulminerade i en överenskommelse om att dra tillbaka nästan alla amerikanska trupper. 20 år efter attackerna den 11 september 2001. Denna utfrågning kommer också att syfta till att undersöka Bidenadministrationens "misslyckade" genomförande av detta avtal, tillade Menendez.

Ordföranden för senatens utskott för väpnade styrkor, Jack Reed, meddelade på tisdagen att utskottet kommer att hålla utfrågningar för att se "vad som gick fel" i Afghanistan. Mark Warner, ordförande för senatens hemliga tjänstekommitté, sade på måndagen att han kommer att samarbeta med andra lagstiftare för att ställa de "svåra och nödvändiga" frågorna om varför Förenta staterna inte var beredda att hantera talibanernas snabba framfart och den afghanska regeringens kollaps. "Vi är skyldiga dessa svar till det amerikanska folket och till alla dem som har kämpat och offrat så mycket", sade Warner.

De tre senatorernas uttalanden återspeglar den frustration som det demokratiska partiet känner över det förhastade utträdet ur Afghanistan, med bilder av förtvivlan på Kabuls flygplats av afghaner som försöker fly från talibanerna. Joe Biden sade på måndagen att han "bestämt" försvarade beslutet. "Efter 20 år har jag med motvilja lärt mig att det aldrig är en bra tidpunkt att dra tillbaka amerikanska styrkor", underströk han.

Enligt en opinionsundersökning som offentliggjordes på tisdagen har USA:s stöd för att dra tillbaka sina trupper från Afghanistan sjunkit dramatiskt i och med talibanernas maktövertagande, och hälften av de tillfrågade ogillar Joe Bidens sätt att hantera situationen. Endast 49 procent av de 1999 tillfrågade av "Politico" och "Morning Consult" mellan den 13 och 16 augusti stödde USA:s presidents beslut att lämna detta land i Centralasien.

I april, när Joe Biden meddelade att alla amerikanska soldater lämnar Afghanistan, var stödet 69 procent. Även bland demokratiska väljare godkänner endast 53 procent Joe Bidens hantering av utträdet ur Afghanistan, siffror långt ifrån den vanliga populariteten inom partiet, som brukar "sitta mellan 70 och 80 procent", påpekade författarna till undersökningen.

Talibanerna erövrade Kabul i söndags, vilket var kulmen på en offensiv som inleddes i maj, när tillbakadragandet av USA:s och Natos militära styrkor inleddes. Internationella styrkor har funnits i landet sedan 2001, som en del av den offensiv som USA ledde mot den extremistiska regimen (1996-2001), som på sitt territorium välkomnade al-Qaidas ledare Osama bin Laden, ansvarig för terroristattackerna den 11 september 2001.

Intagandet av huvudstaden innebär slutet på 20 års utländsk militär närvaro i Afghanistan av Förenta staterna och dess Nato-allierade, däribland Portugal. Talibanerna, som har ställts inför den brutalitet och den radikala tolkning av islam som kännetecknade den tidigare regimen, har försäkrat afghanerna att "liv, egendom och heder" kommer att respekteras och att kvinnor kommer att kunna studera och arbeta.