Med utgångspunkt i en studie om klimatförändringarna i Porto Metropolitan Area (AMP), som diskuterades vid seminariet "Adaptation strategies for urban tourism in the face of climate change within a framework of post-pandemic opportunities", som anordnades av institutet för samhällsvetenskap från UMinho, berättade geografen för Lusa att planeringen av stadsområden fortfarande är behäftad med "oanpassning" och "klimatanalfabetism".

"Det är nödvändigt att skapa klimatrefugier som gör det möjligt för människor att skydda sig vid en värmebölja. Sedan är det frågan om skydd mot kalla situationer, för när vi talar om Porto är vintern också mycket sträng. Vi måste fatta beslut som möter dessa problem", upprepade forskaren, som deltar i ett doktorandarbete om klimatets och stadsmorfologins påverkan på turismen, som han samarbetar med UMinho och Barcelonas universitet.

Inom ramen för sitt arbete har Hélder Lopes pekat ut de områden där efterfrågan på turism är störst och där den största "urbana värmen" råder i AMP, samt avgränsat fem prioriterade insatsområden med avseende på "utbud och efterfrågan på turism" och "kritisk miljö", varav det område som omger de historiska centrumen i Porto och Vila Nova de Gaia är det viktigaste.

På grundval av "mikroklimatmätningar" och enkätundersökningar av turister under sommaren 2019, vintern 2019 och 2020 och sommaren 2020, som redan var påverkade av pandemin covid-19, drog doktorandgruppen slutsatsen att de områden i Porto som är mest känsliga för värme på Avenida dos Aliados och Praça da Liberdade är de områden som omger statyn av D. Pedro IV och det omedelbart norr om skulpturen "Överflöd/Os Meninos" av Henrique Moreira.

De områden som är mest känsliga för kyla är de skogsområden som ligger intill Ardina-statyn och, i norr, nära stadshusbyggnaden.

Forskaren från Geografiska institutionen vid UMinho, som är baserad på "campus" Azurém i Guimarães, betonade också att MPA saknar ett "klimatövervakningsnätverk" som täcker hela territoriet, eftersom de befintliga stationerna, på grund av sin placering, inte kan göra det.

Hélder Lopes är övertygad om att "klimatanalfabetismen" omfattar befolkningen, högre tekniker och "beslutsfattare", och han betonade behovet av att garantera en "termoreglering" av stadsområden, så att de blir mer "bekväma" för invånare och turister.

Forskaren försvarade också att städerna bör tänkas av politiker, tekniker, researrangörer och "lokalsamhället", med hänsyn till "miljö- och klimatproblemen" och "turismens utbud och efterfrågan" samtidigt.