"I Portugal finns det minst 42 akvedukter, varav 15 är byggda för offentlig vattenförsörjning och 26 för privat vattenförsörjning." Ordet akvedukt kommer från latinets "aqua" som betyder vatten och "ducere" som betyder leda. Akvedukter är mycket förknippade med Romarriket och var avsedda att "förse vatten för dricksvatten och offentliga bad".

Norra Portugal

De två specifika akvedukter som vi diskuterade i den norra delen av landet är akvedukten i Mosteiro de Santo André de Rendufe och akvedukten i Vila do Conde. Akvedukten Mosteiro de Santo André de Rendufe ligger i Amares och är från1800-talet. Klostret Sankt André av Rendufe anses vara "ett av de viktigaste husen för benediktinermunkar i Portugal, även om man inte vet när det byggdes, antas det ha funnits redan 1151." De började bygga denna akvedukt vars namn är hämtat från klostret "1810 och avslutades 1813". "Syftet med denna akvedukt var att förse klostret Santo André de Rendufe med vatten." Det är inte en särskilt lång akvedukt men Bárbara Sofia Bruno försäkrar mig att "den är mycket vacker och även om den är ålderdomlig är den mycket värd ett besök".

Akvedukten i Vila do Conde började byggas "1705 och var färdig 1740". På samma sätt utformades denna akvedukt också för att "försörja ett kloster som heter Santa Clara och den utformades av en militäringenjör som hette Manuel Vila de Lobes." "Det är en monumental närvaro i landskapet Povoa de Varzim och Vila do Conde eftersom det är en 5 km lång akvedukt." Det är också en akvedukt som har "det största antalet valv i världen", som presenterar 999 längs sin längd som slutar i Santa Clara-klostret.

Portugals centrum

Akvedukten Conimbriga i Condeixa-a-nova är en 3 km lång akvedukt. "Conimbriga har klassificerats som ett nationellt monument sedan1800-talet." Denna akvedukt är den mest studerade av dem alla eftersom den går tillbaka till första århundradet, då den byggdes under romarriket.

"Akvedukten byggdes för att förse den romerska staden Conimbriga med vatten eftersom det en gång var en romersk stad där borta". Denna akvedukt kan besökas och turister kan besöka denna stad och se termalbadet genom guidade turer, som du kan se på kommunens webbplats. Bárbara Sofia Bruno försäkrade mig om att "Conimbriga är värt att besöka rent ut sagt eftersom det är en gammal romersk stad och att det som ett museum numera." Efter Conimbriga-akvedukten berättade hon att "man kan sedan åka till Coimbra som inte är långt borta och där kan man se Aqueduto de São Sebastiao som är från 1500-talet och som var avsedd att försörja den högsta delen av staden och den korsar staden med en längd på 1 km, men den är mycket vacker".

Dessutom, som ligger nära Tomar, över Ribeira dos Pegões-dalen, "Pegões-aquedukten är en av de största och mest imponerande portugisiska akvedukterna. Den byggdes på 1600-talet och var avsedd att förse ett mycket viktigt kloster i Portugal, som kallades Kristusklostret, med vatten. Detta är en viktig akvedukt och den är 6 km lång och når i den större delen en maximal höjd på 30 meter. Den är mycket synlig i landskapet med 180 valv, så det är en mycket lång akvedukt. Akveduktens historia är därför starkt kopplad till klostrets historia."

Södra Portugal

Águas Livres-akvedukten i Lissabon "är klassificerad som ett nationellt monument och finns redan med på den försökta listan över UNESCO:s världspatrimonium." Det är en historisk akvedukt och det är tydligt att den är ett anmärkningsvärt exempel på1700-talets portugisiska ingenjörskonst, som till och med på ett anmärkningsvärt sätt överlevde jordbävningen 1755 och som "en hydraulisk infrastruktur började akvedukten avvecklas under andra halvan av 1800-talet, men vattnet användes fortfarande fram till 1974"."Bárbara Sofia Bruno förklarade att "den är ett vittnesbörd om historien, om Lissabon och om imperiet." Det historiska Lissabon led en gång i tiden av brist på rent dricksvatten, så i "början av 1700-talet beslutade kung Johan V att bygga en stor akvedukt för att föra in vatten från Sintrabergen."Águas Livres-akvedukten är totalt 58 km lång och har 127 valv längs hela vägen och i Alcântara-dalen har den 35 valv."

Vattenmuseet i Lissabon är öppet för allmänheten varje dag under hela året från tisdag till söndag och är endast stängt på måndagar och helgdagar. "Alla kan se akvedukten från den gamla Alcântara-bäcken och de kan se reservoaren i Amoreiras, men folk kan också uppleva det underjordiska genom museets turer." Bárbara Sofia Bruno förklarade att "om man vill uppleva en akvedukt i Portugal är det här den man ska uppleva eftersom det är den enda som möjliggör en fullständig upplevelse för alla".

"Du kan uppleva den i full 360, valven, reservoaren och underjorden." Hon berättade också att "ibland säger folk att Águas Livres akvedukt har världens högsta valv, men det är inte sant.I Alcantara-dalen finns det en mycket hög båge, men det är inte den största, den största finns faktiskt i en akvedukt i Italien." Vad Bárbara Sofia Bruno bekräftar är att Águas Livres-akvedukten har "den största spetsiga stenbågen i en och samma sträcka i världen!".

Museet är platsen för guidade turer och för att uppleva Águas Livres akvedukt till fullo, eftersom det ägnar sig åt att berätta historien om dessa otroliga monument. De gör "individuella turer, tematiska vandringar, besök, föredrag och guidade turer och aktiviteter för barn"." Vattenmuseet, som innehas av EPAL, SA - Empresa Portuguesa das Águas Livres, består av "fyra utrymmen utspridda över hela Lissabon, alla byggnader med anknytning till vattenförsörjningen till staden Lissabon, från 1700- och 1800-talen": Águas Livres-akvedukten, Mãe d'Água das Amoreiras-reservoaren, Patriarcal-reservoaren och Barbadinhos ångpumpstation.”

"Vattenmuseets uppdrag är att öka medvetenheten om akveduktens identitet som monument och att bevara kulturarvsplatser i Portugal samt att upprätthålla utbildnings- och miljömedvetenhet med fokus på vattenfrågor." Om du vågar dig ut i Lissabon har vattenmuseet mycket att erbjuda så för mer information, se https://www.epal.pt.


Author

Following undertaking her university degree in English with American Literature in the UK, Cristina da Costa Brookes moved back to Portugal to pursue a career in Journalism, where she has worked at The Portugal News for 3 years. Cristina’s passion lies with Arts & Culture as well as sharing all important community-related news.

Cristina da Costa Brookes