Varningen finns kvar i den årliga rapporten från det nationella utbildningsrådet (CNE), som målar upp en bild av det portugisiska utbildningssystemet under läsåret 2019/2020 och avslöjar två motsägelsefulla trender som snart kan förvärra lärarbristen.

Under det senaste decenniet har andelen högskoleutbildade med utbildningskurser sjunkit från 8,6 procent 2011 till 5 procent 2020, vilket placerar Portugal under genomsnittet i OECD och EU.

Förutom minskningen av de som lämnar universiteten är det också färre studenter som väljer detta område när det är dags att välja examen, och trots en liten ökning under läsåret 2019/2020 jämfört med föregående läsår var det 52,4 procent färre inskrivna än 2010/2011.

I rapporten påminner CNE också om behovet av magisterexamen för yrkeskvalifikationer för lärare och påpekar att efterfrågan även här har varit otillräcklig.

I år var den mest populära magistern i förskoleundervisning och 1:a cykeln med 860 inskrivna studenter, medan magistern i matematik för 3:e cykeln och gymnasiet till exempel bara hade 75 studenter.

"Om den här trenden fortsätter kan det bli svårt att rekrytera ordentligt kvalificerade lärare inom en snar framtid", varnar CNE och betonar å andra sidan den progressiva åldrandet av läraryrket på alla nivåer och utbildningsnivåer.

När man tittar på lärarnas profil konstaterar rapporten att från förskola till gymnasium är mer än hälften av lärarna över 50 år gamla - medan denna andel 2010/ 2011 var 27,1 procent.

Å andra sidan är antalet unga lärare mycket litet och på ett decennium har andelen lärare under 30 år gått från 7,4 procent till 1,6 procent.

"Lärarräkningen 2020/2021 för Portugals fastland visar att något mer än 15 procent av lärarna i förskola, grundskola och gymnasium var 60 år eller äldre, vilket innebär att den offentliga utbildningen under de kommande sju åren kan förlora 19 479 lärare på grund av pensionering.

En analys av lärarnas profil efter löneskala visar också på denna åldrande utveckling: i toppen av karriären (10:e löneskalan) är medelåldern 60,7 år, med 38,6 års tjänstgöring, medan lärarna i den högsta löneskalan har en genomsnittlig ålder på 45,4 år och 15,7 års tjänstgöring.

I november pekade en framtidsstudie som utbildningsministeriet publicerade också på den förvärrade lärarbristen på grund av de ökade pensionsavgångarna och det minskade antalet utexaminerade, och uppskattade att det fram till 2030/2031 skulle vara nödvändigt att anställa cirka 34 500 yrkesverksamma för att se till att det inte råder någon lärarbrist i skolorna.