Det kommer inte att ske i morgon, men det kommer att vara möjligt tidigare än du tror.

Ett antal tillkännagivanden har gjorts under de senaste veckorna, och de verkar vara inriktade på Frankrike, Spanien och Portugal, där de flesta investeringarna görs.

År 2021 utsågs av EU till Europeiska järnvägsåret. EU har nyligen meddelat att "en handlingsplan för att främja långväga och gränsöverskridande passagerartrafik på järnväg, i kombination med ändringar av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) för att öka kapaciteten för höghastighetståg och nytt stöd från Europeiska investeringsbanken (EIB) för investeringar i järnväg, förbereder marken för en verklig renässans för järnvägen".

EU föreslår momsbefrielse för internationella tågresor

Jag tror att man kan säga att det inte är många av oss som är förälskade i EU, men vi måste erkänna att de gör vissa saker rätt, och deras planer och ekonomiska stöd för gränsöverskridande höghastighetståg är en av de saker som de gör rätt. Kommissionen kommer att undersöka möjligheterna till ett momsundantag för internationella tågresor inom hela EU. År 2023 kommer kommissionen att utfärda riktlinjer för fastställande av avgifter för tillträde till spår som främjar gränsöverskridande tågresor till överkomliga priser. Höga och varierande avgifter kan hindra inrättandet av nya tjänster och göra marknaden mindre attraktiv för nya aktörer.

Oberoende operatörer betalar per kilometer

De tar itu med en viktig fråga, nämligen kostnaderna för oberoende operatörer att använda järnvägssystemet. Om en privat aktör, t.ex. Midnight Trains, vill erbjuda en tjänst måste de betala per kilometer för användningen av de befintliga spåren och stödsystemen. Det är inte förvånande att ett av de sätt på vilket de nationella operatörerna skyddar sitt "monopol" är att hålla dessa avgifter höga och "oattraktiva" för den privata sektorn. När tåg passerar över till ett grannlands järnvägsnät betalar deras operatörer en tillträdesavgift för att täcka användningen av spåret. För närvarande tillåter EU-lagstiftningen infrastrukturföretag att ta ut en premie på dessa tillträdesavgifter, men detta kan vara på väg att förändras.

Att faktiskt beräkna den nuvarande kostnaden per kilometer är en mycket komplicerad fråga. Kostnaderna baseras på tågets längd, antalet passagerare som det kommer att transportera, tid på dagen, tågets hastighet, tillgång till stationer, med andra ord, dyra. Det verkar som om EU tar itu med detta, och det är avgörande för att locka till sig konkurrens från den privata sektorn. I slutändan behöver man konsumenternas efterfrågan för att kunna erbjuda ett livskraftigt erbjudande. Den andra faktorn att tänka på är att man behöver betydligt färre passagerare för att driva en flyglinje med vinst. Omkring hundra passagerare kan göra en flygning lönsam, flygplan är små jämfört med tåg. Järnvägsoperatörer måste locka hundratals passagerare på varje tåg för att vara lönsamma.

Öka nattågstrafiken

Hur är det med nattågstrafiken? Planerar kommissionen särskilda åtgärder för dem? Denna handlingsplan syftar till att förbättra järnvägstrafiken på långa sträckor och över gränserna. Eftersom nattågstrafiken är långväga och ofta gränsöverskridande kommer den att dra full nytta av de åtgärder som planeras i denna handlingsplan. År 2022 kommer kommissionen att anta uppdaterade tolkningsriktlinjer för förordning (EG) nr 1370/2007 som även kommer att omfatta gränsöverskridande tjänster.

En del av dessa linjer korsar nu internationella gränser och många länder är nu sammankopplade genom höghastighetsjärnvägsnätet. Fler länder i Europa väntas bli sammankopplade under de kommande åren eftersom Europa fortsätter att göra stora investeringar i de tunnlar, broar och annan infrastruktur som behövs.

Linjen Lissabon-Madrid

Enligt EU är den totala investeringen för projektet "Atlantic Corridor Madrid-Lisbon high speed line for mixed traffic - track, electrification and installations phase II" 1 564 718 863 euro. EU:s Europeiska regionala utvecklingsfond bidrar med 264 950 000 euro genom det "Multiregionala operativa programmet för Spanien" för programperioden 2014-2020. Investeringen faller under prioriteringen "Främja hållbara transporter och undanröja flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur".

Lissabon - Madrid, Utveckling i tre delar

Linjen Madrid-Lissabon kommer att ha en total längd på 715 km, varav 465 km i Spanien. Byggandet av den spanska delen av linjen är uppdelat i tre avsnitt som befinner sig i olika utvecklingsstadier. Förutom sträckan Plasencia-Cáceres-Badajoz är det sträckan mellan Madrid och Plasencia och den 20 km långa sträckan mellan Badajoz och den portugisiska gränsen, varav 2,6 km på portugisiskt territorium. Det aktuella projektet är en fortsättning på utläggningen av spårbädden, de inledande arbetena för montering av spåren och installationen av civilskydd och säkerhetsutrustning i tunnlarna. Allt detta har genomförts genom tidigare EU-finansierade åtgärder. Byggandet av höghastighetsbanan - som kommer att utgöra en del av Atlantkorridoren i det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) - kommer att förbättra transportinfrastrukturen i Spanien. Det kommer att anpassa det närmare till resten av Europa när det gäller aspekter som spårvidd. Genom att stärka förbindelserna mellan Madrid, Extremadura och Lissabon, och längs hela Atlantkorridoren, kommer linjen att öka järnvägens konkurrenskraft.

Sevilla till Faro, det är bara en dröm

Projektet Madrid-Lissabon är långt framskridet, spåren är lagda och signaleringarna håller på att färdigställas. Den omtalade linjen från Sevilla till Faro är fortfarande bara en dröm. Inte ens marken har förvärvats, än mindre har den finansierats eller planerats. Klicka här för mer information.

Finns det en verklig efterfrågan på denna linje?

Av reaktionerna på detta ämne att döma finns det ett stort intresse för möjligheten att resa med höghastighetståg med sovvagnar, men, och det är ett stort men, det kommer bara att tillhandahållas om det finns en betydande efterfrågan. Midnight Trains planerar till exempel att börja köra 2024, och Porto är en av deras framtida destinationer. Märkligt nog finns Lissabon inte med i deras planer än så länge.

Flygbolagen kan vara mycket mer flexibla i sin prissättning och behöver en mycket lägre passagerarnivå för att vara lönsamma. Finns det en verklig efterfrågan på höghastighetståg på långa sträckor?

Author

Resident in Portugal for 50 years, publishing and writing about Portugal since 1977. Privileged to have seen, firsthand, Portugal progress from a dictatorship (1974) into a stable democracy. 

Paul Luckman