Premiärminister António Costa sade i Haag på tisdagen att det skulle vara "fantastiskt" om en lösning på Turkiets nuvarande veto mot Finlands och Sveriges medlemskap i Nato kunde hittas före toppmötet i Madrid om två veckor.

"Det är klart att om man vid toppmötet i Madrid kan komma till rätta med de skäl som gör att Turkiet blockerar Finlands och Sveriges medlemskap, är det fantastiskt", sade han till pressen efter ett informellt möte mellan några av Natos medlemsländers regeringsmedlemmar och Natos generalsekreterare i Nederländerna.

Costa sade att ett avtal före toppmötet den 29 och 30 juni i den spanska huvudstaden "skulle vara ett stort styrkebesked" och att "Nato förblir enat, men stärks också av anslutningen av två nya medlemsstater".

Om detta inte sker under de två veckor som återstår innan toppmötet, "kommer det säkert att vara möjligt att övervinna [tvisten] med tiden", sade Costa och tillade att den nuvarande tvisten, "eftersom den är relaterad till terrorism, måste tas på allvar".

Regeringschefen insisterade på att "toppmötet i Madrid är av grundläggande betydelse" för att alliansen ska "godkänna den nya strategiska planen för de kommande tio åren" samt "investeringsplanen och förstärkningen av Natos finansiering" under det kommande decenniet, och förklarade att detta, tillsammans med konsolideringen av partnerskapets enighet, "är toppmötets huvudtema".

Costa talade i slutet av en arbetsmiddag för Natos stats- och regeringschefer och regeringsmedlemmar med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Värd för middagen var Nederländernas premiärminister Mark Rutte och Danmarks premiärminister Mete Frederiksen.

Vid mötet, som hölls i den nederländska regeringschefens officiella residens, deltog även Belgiens, Polens och Lettlands premiärministrar samt Rumäniens president.

Rysslands militära aggression mot Ukraina ledde till att de två nordiska länderna, som båda är EU-medlemsstater, beslutade att bryta med en långvarig politik av militär alliansfrihet och ansöka om medlemskap i Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato).

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan lade dock in sitt veto mot Sveriges och Finlands medlemskap, eftersom han anklagar dem för att stödja kurdiska militanter som Turkiet betraktar som terrorister, nämligen Kurdistans arbetarparti (PKK). Erdogan kräver att Stockholm och Helsingfors ändrar sin politik.

Stoltenberg, som beskrev Turkiets oro som "legitim", har lett diplomatiska ansträngningar för att övervinna denna blockad "så snart som möjligt" så att Sverige och Finland snart kan bli fullvärdiga medlemmar i Nato.

Natos generalsekreterare, som besökte de två skandinaviska länderna i veckan, sade att toppmötet i Madrid aldrig var en tidsfrist för ett politiskt beslut om svenskt och finskt medlemskap, men medgav att han hoppades att "framsteg" skulle göras.

Vid toppmötet senare denna månad förväntas Natos ledare anta alliansens nya strategiska plan för det kommande decenniet, som bland annat innebär att stärka avskräckning och försvar, hantera transnationella hot som cybersäkerhet och klimatförändringar och fördjupa partnerskapen med demokratiska allierade i Europa och Asien i ett nytt geopolitiskt sammanhang som utlösts av Rysslands invasion av Ukraina.