Ett stort antal screeningstudier på asymtomatiska personer, baserade på sputumcytologi och lungröntgen, har inte visat på några fördelar, varken när det gäller att öka den totala överlevnaden eller att minska dödligheten i lungcancer. Hittills finns det ingen organisation som rekommenderar screening för lungcancer hos asymtomatiska personer.

I den naturliga cancerutvecklingen, som har pågått under årtionden, är kliniska symtom den enda indikationen på lungcancer tills sjukdomen tar sitt förlopp. Att passivt vänta är att ha ett begränsat och mycket begränsat perspektiv på onkologiska sjukdomar i allmänhet och på lungsjukdomar i synnerhet.

Den senaste tidens förståelse av karcinogenes som en progressiv och autonom dysreglering av svaret på cellulär aggression, genetisk kontroll av cellfunktioner, onkogener, suppressorgener och de många faktorer som styr celltillväxten, har lett till en ökad förståelse av sjukdomen och nya sätt att närma sig den.

De senaste framstegen inom molekylärbiologi och genetik, i samband med en anmärkningsvärd utveckling av avbildningstekniker, t.ex. datortomografi (CT Scan) och positronemissionstomografi (PET Scan), har lett till nya metoder för en tidig diagnos, vars resultat fortfarande studeras.

Målet är den population som löper risk att drabbas av lungcancer, asymtomatiska individer eller individer med symtom som inte har något samband med sjukdomen och som utsätts för cancerframkallande ämnen. Identifiering av de genetiska förändringar som underlättar avregleringar av celler och somatiska mutationer tillsammans med ny bildteknik som kan möjliggöra större och tidig upptäckt.

Rökare, män och kvinnor, över 55 år, ofta med tidigare luftvägssjukdomar, med anknytning till riskyrken (t.ex. hantering av asbest, arsenik, klormetyl, nickel) och/eller tidigare neoplasier och/eller familjehistoria av lungcancer, anses alla löpa risk att drabbas av lungcancer.

För en tidig diagnos av lungcancer är det också viktigt att nämna bronkoskopi.

Det är den viktigaste screeningtekniken för utvärdering av patienter med misstänkt lungcancer. Denna undersökning tolereras väl och är säker. Den utförs i öppenvården och kräver endast en lätt orofaryngeal anestesi. Undersökningen har ersatt stel bronkoskopi för många år sedan. Den gör det möjligt att direkt visualisera och utvärdera inte bara luftstrupen och huvudbronkerna utan även vissa fjärde generationens bronker. Kontraindikationerna är få och det anses vara ett säkert förfarande med en komplikationsfrekvens på 0,12 %. Mer än 70 % av lungcancererna är synliga med bronkofibroskopi och av dessa gör kombinationen av bronkialaspiration och 3 till 5 bronkialbiopsier att en diagnos kan ställas i mer än 90 % av fallen. Bronkoskopi spelar också en viktig roll för att fastställa cancerstadier.

Staging av en tumör innebär att man utvärderar dess utbredning och integrerar den i en grupp där terapeutiska alternativ och prognostiska perspektiv är så enhetliga som möjligt.

Lika viktig som den anatomiska stadieindelningen är den fysiologiska stadieindelningen, som syftar till att bedöma varje patients förmåga att tolerera den rekommenderade behandlingen. Att karakterisera patientens allmäntillstånd eller prestationsstatus är av obestridligt prognostiskt och terapeutiskt värde.


HPA Grupo - +351 282 420 400