Kan du föreställa dig att du kommer tillbaka från en födosökstur och måste möta en hel skara ungdomar som alla ser likadana ut? Hur känner de igen sina familjer? Det fascinerar mig alltid att pingviner kan hitta sina ungar i en skara identiska pingvinungar - mamman eller pappan kan ha varit borta i flera veckor för att samla in mat och när de kommer tillbaka ställs de inför tusentals likadana ungar. Hur vet de vilken som är deras?


Efter att ha marscherat upp till 125 mil över havsisen måste kejsarpingvinshonan hitta sin unge bland de tusentals andra i kolonin. Tyvärr ser kycklingarna och deras pappor exakt likadana ut, och för att hitta sin man och deras kyckling avger hon ett unikt rop som hennes manliga partner kan identifiera (detta måste vara svårt när alla andra också ropar!). Hos de flesta pingvinarter, inklusive Galapagos, känner föräldrar och avkomma igen varandra med hjälp av röstlägen och plats.Galapagospingviner hittar tydligen inte bara sin egen unge utan hittas ibland själva av sina egna fullvuxna ungar som faktiskt har flyttat och lämnat boet men som fortsätter att tjata på sina föräldrar om mat - och om havets rikedomar har varit rikliga så är föräldrarna villiga att göra det. Men hos många sjöfågelarter är det inte ovanligt att föräldrarna fortsätter att mata sina ungar efter att de har flyttat, åtminstone under en begränsad tid.


Var finns pingviner?

Pingviner är en märklig art. Klassade som fåglar kan de inte flyga, och trots att de ibland lägger två ägg kastar de det ena och föder upp det andra (hur väljer de ut det lyckliga ägget?). Alla föreställer sig pingviner i Antarktis eller när de tar en paus på ett passerande isberg, men pingviner finns också i Sydafrika, Chile, Peru, Galápagosöarna, Nya Zeeland, Australien och på ett antal subantarktiska öar. Pingviner är nästan uteslutande verksamma på det södra halvklotet, men Galapagospingvinerna lever precis vid ekvatorn och skötseln av ungarna är bara ett av flera beteenden som skiljer dem från andra pingviner. Många av dessa särdrag är logiska när man betänker var de bor - Galapagosöarna ligger på samma sida av ekvatorn. På så sätt måste de klara av extrema värmeböljor på torra landområden och relativt svala havsvatten.


Galapagospingvinerna anpassar därför sitt beteende till tillgången på föda. De prioriterar tydligen att röra sig i hullet, dvs. att tappa sin gamla fjäderdräkt och ersätta den med en ny. Alla andra pingvinarter ruvar bara en gång om året, medan Galapagospingvinerna ruvar två gånger om året och gör sig av med slitna, solblekta och algtäckta fjädrar. De flesta andra pingvinarter häckar innan de börjar röra på sig, men Galapagospingvinerna häckar först efter att de har börjat röra på sig. De kan hoppa över ett häckningsfönster helt och hållet eller helt överge sina ungar om det är ont om mat.


Credits: envato elements; Författare: I: Författare: Nualaimages;


Konstigt nog tror forskarna att det finns mellan 17 och 21 olika typer av pingviner, men den allmänna uppfattningen är 19. Det behövs mer forskning för att avgöra om vissa pingvinarter är underarter eller egna arter.


Här är några intressanta saker om pingviner

De har inga tänder, men deras munnar och tungor är försedda med taggar som pekar bakåt mot halsen, vilket gör det lätt för dem att svälja bytesdjur som bläckfisk, räkor och fisk. En grupp pingviner i vattnet kallas för en flotta, men på land kallas de för en koloni, en kåta eller en vadd (med goda skäl!). Deras smokingliknande färgning är ingen tillfällighet - den kallas för motskuggning och hjälper dem att kamouflera sig från potentiella rovdjur. Sett underifrån smälter en vit buk bättre in i det ljusa ytvatten som är fyllt av ljus, medan en svart rygg ovanifrån liknar djuphavets mörka nyanser. Och för att skydda sig mot kyla har de ett fettlager som skyddar dem när de befinner sig i havet.


På land hjälper dock deras fjädrar också till att hålla dem varma - deras fjädrar är inte som de stora platta fjädrarna som flygande fåglar har, utan är korta med ett underlager av fint ulligt dun. Den klyvning som man ofta ser har två syften: att avskräcka rovdjur och att i kalla miljöer hjälpa dem att dela på värmen och spara energi.


Author

Marilyn writes regularly for The Portugal News, and has lived in the Algarve for some years. A dog-lover, she has lived in Ireland, UK, Bermuda and the Isle of Man. 

Marilyn Sheridan