Johannes föddes i Italien 1385 och hans far dog när han var ung. Hans mor såg till att han fick utbildning och han lärde sig latin, civilrätt och kyrkans lagar. Han gifte sig med dottern till en välkänd man i samhället och blev guvernör i Perugia 1412.

Några år senare fängslades han som politisk fånge. Medan han satt bakom galler drömde Johannes om den helige Franciskus av Assisi och inspirerades till att ägna sig åt ett religiöst liv. Genom sin frus inflytande släpptes han ur fängelset och tågade sedan genom sin stad, baklänges sittande på en åsna och bärande en pappershatt som listade alla hans synder som botgöring.

Efter att ha ångrat sig gick John med i franciskanerorden av den stränga observansen. Han prästvigdes 1425 och skickades ut för att predika över hela Italien. Johannes var en begåvad talare och tusentals människor kom för att lyssna på honom, vilket inspirerade många till omvändelse och förnyad tro.

Credits: PA; Författare: PA;

Johannes drogs in i interna kontroverser bland franciskanerna men lyckades inte lösa något. Han försvarade sin mentor och vän Bernhardinus av Siena från anklagelser om kätteri och var en betrodd rådgivare till flera av påvarna under sin livstid. Johannes var också en viktig del av det ekumeniska konciliet i Florens.

På grund av sina framgångar som predikant i Italien skickades Johannes till hela Centraleuropa för att dela med sig av evangeliet. Påven Nicholas V inkluderade Johannes i ett uppdrag att samla europeiska ledare efter Konstantinopels fall 1453. Han ledde personligen en del av det efterföljande slaget för att försvara Belgrad 1456.

Efter slaget drabbades Johannes av en allvarlig sjukdom och dog den 23 oktober 1456. Han blev helgonförklarad 1724 och är en av militärprästernas beskyddare.