För närvarande gäller samma system för icke-invånare som för invånare, vilket innebär att endast 50 % av kapitalvinsterna är beskattningsbara och att det beskattningsbara beloppet omfattas av progressiva skattesatser.

Den portugisiska lagstiftningen har länge varit föremål för granskning av EG-domstolen. I den första versionen av regeln i fråga förutsågs att kapitalvinster för icke-residenter är 100 % skattepliktiga, till skillnad från skattepliktiga residenter som endast var 50 % skattepliktiga.

I och med EG-domstolens "Hollmann"-mål var Portugal tvunget att lösa denna omotiverade diskriminering. Lagen ändrades därefter för att föreskriva ett frivilligt system (som dock endast är tillämpligt på skattebetalare från EU). Icke-residenter kunde välja mellan att beskattas till 100 % av sina kapitalvinster till en fast skattesats på 28 % eller att endast 50 % beskattas till progressiva skattesatser.

Denna nya regel blev därefter återigen föremål för EG-domstolens analys i MK-målet, där domstolen slog fast att denna valfria ordning fortfarande inte undanröjde överträdelsen av EU-rätten.

I och med den statliga budgetlagen för 2023 ändrades lagen på nytt och föreskriver nu ett enda obligatoriskt system för alla skattebetalare (både inhemska och utländska, från EU och tredjeländer), där 50 % av kapitalvinsterna beskattas med progressiva skattesatser.

Vid en första anblick verkar det som om överträdelsen av EU-lagstiftningen har undanröjts. Principen om icke-diskriminering och principen om jämlikhet ska dock inte uppfattas i absoluta termer.

Den obligatoriska tillämpningen av progressiva skattesatser för icke-residenter innebär att de tvingas redovisa sina inkomster över hela världen, som om de vore skattemässigt bosatta, med det enda syftet att fastställa vilken skattesats som ska tillämpas på kapitalvinster från fast egendom som är belägen i Portugal. Detta innebär att utländska personer, som endast borde beskattas i enlighet med vinsten från försäljningen av fastigheten i Portugal, måste redovisa sina inkomster över hela världen.

Detta innebär inte bara en orimlig skattebörda för icke-residenspersoner (i fråga om efterlevnad och bevisföring), utan är också minst sagt oförenligt med principen om betalningsförmåga och reglerna för internationell beskattning.

Tillämpningen av fasta skattesatser på källinkomster som härrör från icke-residenter förklaras av att icke-residenter inte gynnas (åtminstone inte som skatteinvånare) av statlig välfärd. Å andra sidan är vissa typer av inkomster vanligtvis föremål för fasta skattesatser på grund av deras extraordinära karaktär, t.ex. Kanske borde detta gälla kapitalvinster från fast egendom (som till skillnad från inkomst av anställning endast förekommer tillfälligt).

Enligt OECD:s modellavtal och de flesta dubbelbeskattningsavtalen ska kapitalvinster från fast egendom beskattas i båda jurisdiktionerna (hemvist- och källstaten). Om den utländska personen omfattas av progressiva skattesatser i båda staterna kan den portugisiska regeln allvarligt begränsa möjligheten att eliminera dubbelbeskattning.

Sammanfattningsvis anser vi att statsbudgeten för 2023 förvärrar situationer av diskriminering mellan bosatta och icke bosatta, genom att behandla det som är olika på samma sätt, eller genom att till exempel införa en alltför stor skattebörda för icke bosatta i Portugal.

Slutligen är det relevant att bedöma hur skattemyndigheterna kommer att se på dessa fall och hur icke-invånare kommer att hantera det och vad EG-domstolen kommer att besluta.

Krediter: Tillhandahållen bild: Tillhandahållen bild: Tillhandahållen bild: Tillhandahållen bild;

av Catarina Gomes Correia