FUCP meddelade att forskarna utvecklar numeriska och ekologiska modeller samt genomför ekotoxikologiska tester för att förutsäga "hur sediment i djuphavet kommer att transporteras" och för att utvärdera deras effekter på marina organismer.

Den "mest omedelbara och förväntade" konsekvensen av gruvdrift i djuphavet är förekomsten av sedimentplymer, som frigörs under gruvdriftsprocessen och potentiellt kan spridas över stora avstånd, "öka grumligheten i vattenpelaren och potentiellt påverka organismer flera kilometer från den ursprungliga föroreningskällan".

Forskarna kommer att genomföra tester för att fastställa dessa effekter med hjälp av en tryckkammare, som gör det möjligt för dem att simulera djuphavsförhållanden, såsom tryck och temperatur.

Miguel Santos, professor vid Departamento de Biologia da FUCP, säger att det finns "en stor rädsla för de effekter som gruvdrift kan ha på ekosystemen", och tillägger att "det finns många internationella påtryckningar för att genomföra prospektering".

"Vårt mål är att förstå till exempel konsekvenserna i form av förstörelse av livsmiljöer och effekterna av sedimentplymen, för att hjälpa myndigheterna att utveckla lämpliga riskhanterings- och utvärderingsåtgärder", förklarade Miguel Santos, som också är forskare vid Centro Interdisciplinar de Investigação Marinha e Ambiental (CIIMAR) vid Universidade do Porto.

Projektets referens är Azorerna, en region som är "mycket eftertraktad för sina resurser", som har "stor biologisk mångfald och unika ekosystem med potentiella biomolekyler av biotekniskt intresse".

FUCP förklarade att för att undvika en förhastad start av djuphavsgruvdrift infördes moratorier för att förhindra dessa förfaranden tills en analys av de miljömässiga, sociala och ekonomiska riskerna har slutförts.

Projektet genomförs i samarbete med Universidade dos Açores, Instituto Português do Mar e Atmosfera (IPMA) och CIIMAR, med en finansiering på 25 000 euro från Fundação para a Ciência e Tecnnologia.

Projektet kommer att pågå fram till slutet av 2024.